2017

Ja, då var det dags att summera år 2017. Året som började så fantastiskt med vårt första barnbarn, älskade lille Noah. Barnbarn är verkligen livets efterrätt, och allt får en annan mening nu. Helt underbart!

Sen kom februari, inte mycket foto den månaden. Så det får bli en isbild från slutet på januari istället. Jag hade även en utställning på Fokus Herrljunga, min första egna utställning. Jättekul verkligen!

Nu är vi framme i mars, då smälte snön och det började spira i trädgården. Nu finns det lite fler bilder att välja mellan, jag väljer en bild som sedan kom med i 2018 års kalender för Södra Skogsägarna. Så kul att få var med i den, kalendern når ut till väldigt många. Som så många gånger är denna bild fotad bakom lagårn hemma. Där hittar jag många macromotiv!

I april blommar blåsippor och vitsippor. Nu finns det att göra som fotograf varje dag om man hinner. Blåsippor växer inte hemma hos mig, men som tur är har jag fått tips om ställen där de finns, och där fotade jag en hel del.

Så är vi inne i maj månad, då var jag på fotokurs i Göteborg. Två roliga och lärorika dagar med bästa läraren Anna Ulmestrand. I Botaniska trädgården tillbringade vi dagarna och minneskortet blev fullt med bilder. Nedan en variant på vissen tulpan som fångade mitt öga. En otrolig färgprakt i rabatten, och att fota genom en blomma och ha många blommor i bakgrunden tillsammans med ett bra ljus gör att allt smälter ihop. Lycka att få till en sån bild för mig 🙂

Juni började bra. Jag fick äran att fota två härliga ungdomar som ville ha bilder på deras studentbal. Ett nytt sätt att fota för mig, men så kul, och det väckte blodad tand! Detta vill jag lära mig mer om.

15 juni dog min pappa helt hastigt, och det blev den jobbigaste sommaren någonsin. Att förlora en familjemedlem är svårt, även om han var gammal. Det kom oväntat och trösten får vara att han slapp lida. Men saknaden finns och gråten är nära dagligen om man påminns om honom.

Juli: Utställning igen, denna gång på Gäsene Mejeri. Det blev mest kobilder denna gång, det passade så bra i den lokalen. Kobilder är ett av mina fotoben att stå på, har haft det som ett litet projekt. När vi har varit ute och åkt bil på sommarkvällarna har jag haft med kameran, och flera gånger har vi fått stanna då jag hittat lämpliga kossor och hagar att fota.

Augusti och sommaren är som bäst nu tycker jag. Färgerna är mer mättade, spannmålen mognar och vi hade del två på semestern. Nu fick jag krafter tillbaka som försvann i juni. Vi åkte till Halmstad och sen till Skåne några dagar, bodde på ett mysigt hotell och bara njöt.

I september blev det lite mindre foto igen, varken tid eller lust fanns. Men en del kobilder samlade jag på mig, nu hos grannen. Det finns inte många djurbönder kvar här hemma, i vår närhet är det vi och tre andra. Två mjölkbönder och två med köttdjur.När jag flyttade hit för drygt 30 år sedan fanns det djur på nästan alla gårdar. Men tiderna förändras, det är svårt att få lönsamhet som matchar mot allt slit som krävs. 8 timmars arbetsdag existerar inte och yngre generationer hittar andra sätt att försörja sig. Undrar hur det ser ut om ytterligare 30 år med jordbruk och djur?

November och dags för Naturfotofestival i Vårgårda. Jag stod på stora scenen och tog med åskådarna på en runda runt min lagård i macroperspektiv. Så kul! Jag hade även med 6 kobilder på utställningen. Tror det var premiär för den sortens bilder i det forumet.

December och sista månaden 2017: Inte heller nu har jag luftat kameran särskilt mycket. Det enda som fotats är Noah, barnbarnet. Så jag avslutar istället med tre bilder från november, när första snön föll och landskapet blev vitt. Som vanligt fotat bakom lagårn.

Och med detta vill jag tacka er som följt mig under 2017 och skrivit snälla kommentarer. Jag hoppas att 2018 blir ett fint år fyllt av nya möjligheter och fina upplevelser.

Gott Nytt År!

/ Lena